Dagen efter graduation gick åt till packning. Packade inför Myrtle Beach, och inför hemresan. Jag skulle ju åka till Myrtle Beach i en vecka med familjen, och sen därifrån fara hem till Svea rike. Jag märkte att mina feta väska blev...väldigt full...och för tung. Så jag köpte mig en låda, som jag sen tog med mig på planet. För tydligen ingick det två incheckade bagage på mina flyg, så jag behövde inte ens betala extra. 

Efter att ha slängt och gett bort en hel del saker så gick iallafall packningen ihop på fredagskvällen. Sen var det dags att säga hejdå till Kristin & Eddie. Det var inte kul. Dom flyttade in hos oss efter att vi bokat resan till Myrtle Beach, så de fick flytta in hos några andra deras sista vecka i Arizona. 

 

Uppe med tuppen var vi på lördagen! Klockan 6 lämnade jag huset, mitt neighborhood, Mesa, och så småningom lämnade jag Arizona. För gott tänkte jag säga, men icke, jag tänker minnsann komma tillbaka dit i framtiden. 

Vi mellanlandade i Chicago, och flög sedan vidare till Charleston. Från Charleston fick vi åka bil i en sisådär 3 timmar för att komma till självaste Myrtle Beach. Och när vi kom dit. Jesus i taket. Det var... interessant. Minst sagt. Vi kom på en lördagskväll, så gatorna var proppade med kalasmänniskor. De stod och dansade med sina röda partymuggar ute på trottoarerna. Det var så mycket folk, så de vart tvungna att spärra av lite gator. Vi kunde inte ens komma fram till vårt hotell för att det var så galet. Så vi tog en sväng till Hard Rock Café, enda reston som hade öppet så sent som det var, och åt middag. Det var mums. Sen fick vi fortsätta försöka komma till vårt hotell. Det tog väl en sisådär 2-3 timmar att ta sig fram cirka 4 km med bil. Så illa var det. Men till slut kom vi fram, och krashade i säng. 

 

Jag hade inget internet på hotellet, så därför bloggade jag inget där. Jag tror inte jag ska ta dag för dag vad vi gjorde och så i Myrtle Beach. Vi solade och badade mest på dagarna, och testade olika restos på kvällarna. Jag fotade hejvillt så här kommer en del bilder :) 

Graduation. Det alla high schoolers både sett fram emot och fruktat i 4 år. Och som alla utbytesstudenter sett fram emot och fruktat i ett år. Jag var inte ens säker på att jag skulle få vara med på graduation tidigare, då jag bara va junior, men efter ett snack med rektorn så sa de att jag fick vara med. "It's an experience", älskar när man får specialbehandling sådär. Så för ett tag sedan beställde jag cap & gown (sån där dräkt man har på sig på graduation), och den kom väl en sisådär 2 veckor innan the big day. Testade den dock inte innan det var dags. Kändes som att jag var med i Harry Potter, när alla gick omkring i sådana där kappor och hattar. Slytherin, jag var typ Malfoys vapendragare i den där dräkten. 

 

Vi åkte till skolan tidigt på morgonen, och hade "graduation rehersal", så typ genrep. Vi blev tillsagda hur vi skulle gå, hur vi skulle sitta, hur vi skulle bete oss, och så vidare. Sen när det var dags för den vanliga skoldagen att börja for vi hem, för vi behövde inte gå i skolan sista dagen. NAJS. Men runt 17:30 var vi alla fixade och fina för the real deal. Kappan på på och hatten likaså. Vi åkte till skolan och mingla runt lite i idrottssalen en stund innan det var dags att gå ut till the football field där hela kalaset skulle äga rum. Många bilder togs, #graduationselfie. Sen när vi gick ut på långa led till alla stolar som var uppsatta på footballplanen stod människor i runt om där man gick hela vägen. Det kändes som at det var någon parad. Och läktarna var 534 gånger mer fyllda än de var vid footballs matcherna; allas familjer och kompisar var där, många hade stora "CONGRATS XXX" skyltar. Det var lite nationalsånger, pledge, tal och sånt. Sen ropades alla upp en och en, med mellannamn och allt, och man fick gå upp till rektorn och hämta sitt "diploma". 

 

Efter ceremonin togs det ännu fler bilder. Alla ville ha bilder med the foreigners som precis graduatat. Det blev en del hejdån där med, med tårar. Så på en del bilder är det typ smiling but we're close to tearssss. Eller tearsen var redan där, så det var väl gråtande men ändå leende ansikten som fotades. Det var sorgligt. Men hela upplevelsen i sig var mäktig, riktigt cool. Så himla Harry Potter. 

 

Efteråt gick jag, Clarissa, Bianka, Kristen & Riley hem till Kristen där vi körde en sista sleepover. Det var en fin kväll, då en hel del bilder togs också. Sen på morgonen blev det mer hejdån. Usch. Det var inte kul någonstans att säga hejdå till mina fina vänner. Men it had to be done. Dom är så bra, mina vänner. 

 

Bianka är duktig på att fota, och hon fotade under graduation (vill lätt ha henne som min personliga fotograf sen när jag tar studenten i Sverige). Clarissa hade min kamera, och fotade. Och min värdfader hade en kamera också, så här kommer lite blandade bilder.